Kriminalpolitiken har tjänat som arena för politisk kamp
Trygghetsberedningens uppdrag behöver tas på allvar. Arbetet tycks överskuggas av att partierna är mer intresserade av att plocka politiska poäng. Regeringen måste även tillsätta en ny ordförande som har tid att leda arbetet, skriver Polisförbundet.
Till skillnad från försvarspolitiken har kriminalpolitiken präglats av tvära kast och snabba utspel och har tjänat som en arena för politisk kamp. Ordentliga analyser av vad som krävts för att rättsväsendet och övriga samhället ska kunna bli bättre på att förebygga, utreda och bekämpa brott har ofta lyst med sin frånvaro. Det har saknats helhetssyn och långsiktighet, vilket varit starkt bidragande orsaker till den brottlighet vi ser i dag och den polisbrist vi fortfarande lever med.
Samsyn krävs
När politikerna inom ramen för 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet i mars valde att tillsätta en Trygghetsberedning, var vi i Polisförbundet därför mycket positiva. Vi har länge förordat att kriminalpolitiken ska bedrivas utifrån samma nödvändiga långsiktighet och omvärldsanalys som försvarspolitiken via Försvarsberedningen.
Yttre och inre säkerhet hänger ofta ihop och på samma sätt som det tar tid att bygga ett försvar så tar det tid att bygga brottsbekämpande förmåga. Därför är en parlamentarisk beredning även för kriminalpolitiken nödvändig för de brottsbekämpande myndigheternas förutsättningar att bedriva ett bra arbete.
Stödet för en sådan ordning är stort bland allmänheten. Sju av tio ställde sig bakom förslaget när Novus på uppdrag av Polisförbundet förra året frågade om inställningen till en parlamentarisk beredning. Av fritextsvaren framgår att många tycker att det krävs mer samarbete mellan partierna och att de vill se fler långsiktiga åtgärder.
Överskuggas av politiska poäng
Åtta månader har nu passerat sedan beslutet om beredningen togs och vi har fått signaler om att arbetet haltar. Ambitionen att genom samarbete och analys göra vad som är bra för Sverige – inte bara här och nu utan också på sikt – tycks överskuggas av att många av de politiska partierna är mer intresserade av att ta hem snabba politiska poäng med den egna politiken.
Ordföranden för Trygghetsberedningen har dessutom fått ett nytt och tidskrävande regeringsjobb. På papperet är han kvar som ordförande, men det är svårt att se att rollen som ordförande för en beredning med ett så stort och viktigt uppdrag kan drivas parallellt med det nya arbetet.
Tyvärr lyser också de uppdateringar om hur arbetet fortskrider – som relevanta arbetstagarorganisationer utlovats – med sin frånvaro.
Angelägna åtgärder
Det är därför med viss oro vi ser fram mot beredningens första delredovisning i mars 2021. Att beredningens arbete fungerar optimalt är otroligt angeläget med tanke på hur oerhört viktiga de kriminalpolitiska frågorna är i en fungerande demokrati – och på hur samhällshotande delar av brottsligheten kan vara. Trygghetsberedningens uppdrag behöver därför tas på allvar genom att:
Vi i Polisförbundet, med hela poliskårens kompetens i ryggen, står redo att inom ramen för vår kunskap och erfarenhet vara behjälpliga på bästa tänkbara sätt för att Trygghetsberedningen ska nå framgång i sitt arbete.
Ta trygghet på allvar
Att beredningen jobbar konstruktivt och lyckas med sitt uppdrag är viktigt för våra hårt belastade medlemmar, men också viktigt för alla människor som bor och vistas i vårt land. En ökad trygghet, i både närtid och framtid, vinner vi alla på.
Lena Nitz
Ordförande, Polisförbundet